Olof Röhlander om stress, återhämtning och rimliga krav

”Det är mycket nu.” För många är det mer än kommentar i korridoren. Det är en vardag där uppdraget växer, tempot är högt och belastningen ligger kvar på en nivå som inte går att vila bort efter en helg. Vad händer när kraven ökar snabbare än återhämtningen? När kalendern är full och känslan av att inte räcka till följer med hem? Det är frågor som Olof Röhlander, författare och mental tränare, ofta återkommer till.

– Hög arbetsbelastning är en av faktorerna man ska se upp med när det gäller utmattning. Men hög arbetsbelastning är i sig inte det stora bekymret, utan känslan av att klara av det här eller inte, säger han.

För många är hög arbetsbelastning, parallella uppgifter och otillräcklig bemanning vardag. Men enligt Röhlander avgörs belastningen inte bara av mängden arbete, utan av hur arbetet upplevs. Finns struktur, tydliga mål och möjlighet att se när en uppgift är klar kan människor hantera högt tempo under perioder. Men när uppgifterna blir för många, otydliga eller ständigt förändras skapas en annan sorts stress.

Han liknar det vid att sikta mot flera basketkorgar samtidigt – medan korgarna flyttar på sig. Man arbetar hårt, men kommer ändå inte framåt. Något påbörjas, något akut avbryter, något annat skjuts upp. Till slut stressar inte bara arbetsmängden, utan känslan av att ingenting blir färdigt.

– Om man tittar på sin arbetslista och den är mission impossible, hur mycket man än jobbar, då har man ett problem. Då lägger man sig med känslan av att man inte räcker till, förklarar han.
Den känslan kan bli farlig över tid. När arbetet aldrig får ett tydligt avslut blir tiden en motståndare. När samma känsla följer med hem, samtidigt som privatlivet kräver sitt, minskar återhämtningen ytterligare.

Röhlander menar att arbetslivet ibland får bära skulden för ohälsa som också handlar om helheten i livet. Många har både ett intensivt arbete och ett privatliv fullt av måsten. Saknas återhämtning blir belastningen svår att bära.

I många verksamheter går det inte enkelt att sänka tempot. Uppgifterna finns där och uppdraget måste lösas. Enligt Röhlander behöver man då börja med ribban: Vilka krav ställer jag på mig själv? Vad förväntar jag mig att hinna, klara och leverera? Och är det rimligt?

– Har du träffat en lycklig perfektionist? Det gör man sällan, säger han.

Perfektionism kan låta positivt. Man vill göra ett bra jobb, ta ansvar och visa att man duger. Men i en pressad situation kan den bli en fälla. Om allt ska göras på högsta nivå, samtidigt som tiden inte räcker, blir resultatet ofta otillräcklighet. Ibland är ”tillräckligt bra” inte ett nederlag, utan en strategi för att hålla över tid.

En svår gräns går mellan en tillfälligt tuff period och något som håller på att bli ohållbart. Kroppen säger ofta ifrån långt innan vi själva vill lyssna: minnesproblem, krånglande mage, huvudvärk, hjärtklappning, störd sömn eller en trötthet som inte liknar vanlig sömnbrist.

– Det finns en trötthet man kan sova i kapp. Men sedan finns det en annan typ av trötthet som man inte sover bort. Den är klart lurigare, säger han.

Många som varit nära utmattning kan i efterhand se att signalerna funnits där länge. I stunden är det lätt att förklara bort dem: det blir snart bättre, jag ska bara igenom den här perioden. Men om perioden aldrig tar slut blir förklaringen en risk. Därför behöver man stanna upp tidigare och fråga sig: Hur länge har det pågått? Går stresspåslaget ner när belastningen minskar? Finns återhämtning?

Under sina år som föreläsare har Röhlander mött många organisationer i förändring. Omorganisationer, nya arbetssätt och höjda krav väcker ofta starka reaktioner. Det som ofta brister är förklaringen: Varför händer detta? Varför är det nödvändigt? Vad innebär det för mig? När människor förstår syftet blir det lättare att acceptera även sådant som är ansträngande. När förklaringen saknas ökar motståndet.

När frågan gäller vad arbetsgivare behöver förstå lyfter Röhlander tre saker: tydlighet, delaktighet och autonomi. Tydlighet handlar om att veta vad som förväntas, vad som är viktigast och vad som kan väljas bort när allt inte hinns med. Delaktighet handlar om att förstå varför förändringar sker och få möjlighet att påverka. Autonomi handlar om känslan av handlingsutrymme.

– Om du dödar en människas autonomi, där man tappar känslan av valfrihet och frivillighet och att kunna vara med och påverka, då är det nästan grogrund för psykisk ohälsa, säger han.

Ett alltför kontrollerande ledarskap kan bli skadligt. I en pressad organisation är ledarskapet en del av arbetsmiljön. Samtidigt vill Röhlander inte lägga allt ansvar på arbetsgivaren. För den som känner sig mentalt slutkörd är hans första råd att sortera: Vad kan jag påverka? Vad kan jag inte påverka? Var behöver jag be om hjälp?

På jobbet handlar det om att prata med närmaste chef och beskriva situationen konkret. Inte bara säga ”det är mycket”, utan visa vad som ligger på bordet, vad som krockar och vad som inte hinns med. Om man inte blir lyssnad på kan nästa steg vara högre chef, HR, skyddsombud eller facklig företrädare.

Ibland krävs stora förändringar. Men ibland räcker det att få bort en enda sak: en uppgift, ett sidouppdrag, ett otydligt ansvar eller en återkommande energitjuv. När den försvinner kan helheten bli möjlig att hantera.

– Det finns inget självändamål i att ha mentalt slutkörda medarbetare. Ingen chef tjänar på det. Alla förlorar.

Så minskar du belastningen

1. Sortera och prioritera
Skilj på vad du kan påverka och vad som ligger utanför din kontroll. Vad är viktigast, vad kan vänta och vad kan någon annan göra? Prioritera gärna tillsammans med chef eller arbetsgrupp. Ta bort eller pausa det som stjäl mest energi. Se också över belastningen på fritiden.

2. Justera ribban
Allt kan inte göras perfekt när tempot är högt. Ibland är ”tillräckligt bra” en hållbar strategi – inte ett misslyckande.

3. Värna om gemenskapen
Se kollegorna, fråga hur de har det och var uppmärksam på den som hamnar utanför. Gemenskap byggs i vardagen och är en styrka speciellt när det är mycket på jobbet.

4. Kom ihåg att hälsan går först
Ingen verksamhet vinner på att människor går sönder. Minnesproblem, magont, huvudvärk, hjärtklappning och trötthet som inte går att vila bort ska tas på allvar.

Namn: Olof Röhlander
Bor: Stockholm
Yrke: Mental tränare, inspiratör, författare
Aktuell med: Appen Min timme med Olof
Läs mer: olofrohlander.se