Så blir ditt arbetsliv hållbart i längden - det här ska du tänka på

Arbetsliv Forskare Kerstin Nilsson Foto Åsa Hansdotter.

Kerstin Nilsson är professor i folkhälsovetenskap och docent i arbetsvetenskap

Vi lever längre och fler kommer att behöva jobba till en allt högre ålder år innan pensionen. Att arbetslivet är hållbart för individen har därmed aldrig varit viktigare.

Försvarbart har talat hållbarhet och åldrande med forskaren som skapat det nya verktyg för ett hållbart arbetsliv som nu är tillgängligt genom Partsrådet.

I det nya pensionssystemet är pensionsåldern kopplad medellivslängden. Eftersom medellivslängden i Sverige ökar senareläggs därmed också pensionen. Fler kommer enkelt uttryckt att behöva jobba längre framöver för att uppnå samma pensionsinkomst jämfört med tidigare. Att arbetslivet är hållbart över tid är med andra ord ännu viktigare än någonsin.

– Ett hållbart arbetsliv innebär helt enkelt att man håller sig frisk så att man kan och vill arbeta vidare.

Det säger Kerstin Nilsson som forskat kring ämnet i mer än tjugo år. Hon understryker att det här inte endast handlar om de medarbetare som närmar sig pensionen.

– Det är här är nåt som måste hanteras från dag ett. Blir du skadad eller sjuk är det betydligt svårare att arbeta till en högre ålder, säger hon.

Som ett verktyg i hållbarhetsarbetet har Kerstin Nilsson utvecklat den så kallade Swage-modellen (Sustainable working life for all ages). Modellen är sedan i höstas är tillgänglig för medarbetare i statliga verksamheter genom Partsrådet (se fakta och illustration här intill).

– Det är många faktorer som spelar in och modellen speglar komplexiteten i arbetslivet. Vi lagt pussel med hjälp av vår egen forskning och det som andra fått fram, och vi kan se att faktorerna för att kunna och vilja ingå i arbetslivet kan delas in i nio områden, säger Kerstin Nilsson.

Modellen spänner över allt från den egna fysiska och mentala hälsan kopplad till arbetsmiljön, inklusive stress och kravbild i arbetet, till den egna kompetensen, utvecklingen och tillfredsställelsen i yrkeslivet. Den omfattar också sådant som relationerna bland kollegorna, ledarskap och normer på jobbet, samt den enskildes privatekonomi och privatliv.

– Som arbetsgivare och chef måste man till exempel i medarbetarsamtal checka av alla de här nio delarna. Om det är något som inte är så välfungerande, någon kanske behöver mer kompetensutveckling, känner sig åsidosatt i sitt arbete, mobbad eller utfryst i gruppen, så måste man sätta in åtgärder på de områdena.

Områdena grupperas i sin tur under fyra ”ben” för anställningsbarhet.

– Vi har sett i vår forskning att det hör ihop med de nio områdena, säger Kerstin Nilsson.

De fyra ”benen” är anställningens och arbetsmiljöns effekt på hälsan, möjligheten till försörjning, relationer och stöd både i jobbet och privat samt att arbetet som sådant både upplevs meningsfullt och som något man har kompetens för.

Dessutom måste olika aspekter av åldrande vägas in.

– Eftersom vi lever längre blir pensionsåldern högre och högre. Då är det ju viktigt att man inte bara tittar på den kronologiska åldern, den säger egentligen bara hur många födelsedagar vi har firat. Man kan också definiera ålder som biologisk ålder, alltså det kroppsliga åldrandet, som en social ålder, alltså attityden till vilken åldersgrupp jag tillhör, och sedan har vi det kognitiva åldrandet, som rör hjärnan, minne och inlärningsmöjligheter.

Arbetslivets hållbarhet påverkas ur alla dessa perspektiv på åldrande, menar hon. Fysiskt påfrestande eller stressande arbete påskyndar det biologiska, kroppsliga åldrandet. Det påverkas också av livsstilen och sådant som kost, motion, rökning, alkohol eller droger. Den kronologiska åldern styr delvis privatekonomin, till exempel genom lönen eller antal semesterdagar man kan ta ut. Socialt påverkar åldern inte bara hur individen betraktar sig själv utan även hur den betraktas av andra. Lite förenklat kanske inte yngre medarbetare tas på lika stort allvar och får samma inflytande som seniora kollegor, medan äldre medarbetare kanske upplever att det inte satsas på den som ändå närmar sig pensionen. I medelåldern däremellan är risken kanske som störst att man går in i väggen när man förväntas göra karriär och bilda familj samtidigt.

Slutligen innebär det kognitiva åldrandet exempelvis att sättet man lär sig förändras.

– Man har svårare att ta till sig information när man blir äldre, dels om informationen kommer på ett nytt sätt som man inte är van vid och dels om den rör ett helt nytt område som man aldrig varit inne på tidigare. Då kan det ta längre tid att ta emot den kunskapen. Och det får man tänka på i arbetslivet, att en äldre medarbetare kan behöva ha lite längre tid på sig och därför kanske inte ge kompetensutveckling på precis samma sätt för en äldre som en yngre medarbetare.

Vad kan man då som medarbetare göra för att hantera allt det här? För den enskilde kan Swage-modellen vara till hjälp för att skapa en hållbarare arbetsvardag, menar Kerstin Nilsson.

– Det är en reflektionsram även för medarbetarna, att man helt enkelt ser över de här nio områdena för sin egen skull.

Det kan vara allt från konkreta saker som att se till att använda de ergonomiska hjälpmedel som finns för att undvika arbetsskador eller att se till att få sin återhämtning genom att ta rast enligt schemat, till att fundera över balansen mellan yrkesliv och privatliv eller vilken kompetensutveckling man behöver framöver.

– Reflektera över hur man har det med hälsan i relation till arbetsmiljön, arbetstiden och arbetstakten. Behöver jag förändra något så att jag kan hålla mig anställningsbar till en högre ålder? Om pensionsåldern nu senareläggs så måste man se till att man mår bra, helt enkelt.

Kerstin Nilsson talar om en ”arbetslivsresa” där fokus på hållbarheten över tid måste finnas med hela tiden.

– Det är något som egentligen ska pågå ständigt, både i medarbetarsamtal, i det systematiska arbetsmiljöarbetet och så att säga i det dagliga, säger hon och fortsätter:

– När man först tittar på Swage-modellen tänker man kanske ”hjälp, det är så mycket pilar och text och grejer”, men det är för att arbetslivet är så komplext. Bryter man ner det och tittar på en del i taget så är det inte så konstigt.

 

Så kan du själv agera och ställa krav utifrån några punkter i Swage-modellen

Fysisk arbetsmiljö
Använd de ergonomiska hjälpmedel eller skyddsutrustning som finns. Är attityden bland kollegorna negativ till hjälpmedlen? Arbeta för att förändra den genom att vara en förebild.

Mental arbetsmiljö
Upplevs arbetet som stressande och kravfyllt? Prata om det och ventilera det, ta upp det med ledningen.

Arbetstid
Se till att du återhämtar dig, hoppa inte över raster eller måltider.

Arbetssocial miljö
Reflektera över om attityderna inom gruppen är bra och att ingen diskrimineras på något sätt.

Kompetens
Ställ krav på kompetensutveckling som du behöver. Överväg om du har någon kompetens från privatlivet som skulle kunna användas i arbetet, och ta upp det med din chef.

Mer information om modellen för Hållbart arbetsliv i alla åldrar hittar du här.


Kerstin Nilsson är professor i folkhälsovetenskap och docent i arbetsvetenskap, verksam både vid Högskolan Kristianstad och på Lunds Universitet. Hon har utvecklat Swage-modellen om hållbart arbetsliv för alla åldrar samt publicerat boken ”Attraktivt och hållbart arbetsliv på människors villkor”.