Psykologen Katarina Blom: Så får du in mer lycka i vardagen

I mars 2025 utsågs Finland återigen till världens lyckligaste land enligt World Happiness Report – för åttonde året i rad. Sverige behöll sin fjärdeplats i rankningen, efter Finland, Danmark och Island. Trots ekonomisk oro och förändringar i samhället visar rapporten att många svenskar fortfarande känner en stark trygghet och tillit i vardagen – två viktiga faktorer som spelar stor roll för hur vi mår och hur lyckliga vi upplever oss vara.
Vad är det egentligen som gör att vissa verkar ha lättare att känna lycka? Och går det att påverka själv? För att ta reda på mer har vi pratat med Katarina Blom, legitimerad psykolog och en av Sveriges mest uppskattade röster inom positiv psykologi.
Hur definierar man egentligen lycka?
– Det är en vanlig fråga, och den är svår, säger Katarina. Lycka kan betyda olika saker, men i forskningen brukar man prata om två delar: hur vi mår just nu – alltså närvaron av positiva känslor – och hur nöjda vi är med våra liv i stort, den så kallade livstillfredsställelsen. De kan hänga ihop, men behöver inte göra det.
Hon ger ett exempel:
– Du kanske har fått ett nytt jobb med högre lön och status. På ytan är du nöjd. Men när man börjar mäta hur du mår timme för timme, kanske du känner dig stressad, otillräcklig eller orolig. På samma sätt kan du njuta av något i stunden – som att titta på Netflix flera kvällar i rad – men ändå känna att livet saknar riktning eller djup. Hur kan vi bättre förstå vad som får oss att må bra?
– Jag tycker mycket om PERMAH-modellen. Den visar att välbefinnande består av flera delar: positiva känslor, engagemang, relationer, meningsfullhet och prestation. Och så lägger jag gärna till ett "tyst H" för hälsa – för vår kropp och sömn påverkar starkt hur vi mår psykiskt.
Ett annat sätt att förstå vad som bidrar till lycka är att se på det genom två olika perspektiv, menar Katarina. Det ena är den hedonistiska lyckan – njutningen i nuet – och det andra den eudaimoniska, som handlar om att leva i linje med sina värderingar, styrkor och det man upplever som meningsfullt. PERMAH-modellen och dessa två perspektiv kompletterar varandra väl och visar att ett gott liv ofta rymmer både njutning och djupare mening.
Det verkar som att vissa människor födda mer lyckliga än andra, är lycka biologiskt betingat?
- Ja, det finns absolut biologiska förutsättningar. Vissa har lättare att känna glädje, andra reagerar starkare på oro. Man pratar till exempel om BIS- och BAS-skalorna som mäter hur vi reagerar på belöning och hur vi reagerar på obehag – mönster som kommer utifrån vår biologi. Det påverkar hur vi reagerar i vardagen.
Men det betyder inte att vi är fast i ett visst mående, menar Katarina, det finns mycket vi kan påverka själva. Även initiala reaktioner kan vi själva bemöta på olika vis, exempelvis kan vi lugna oss själva om vi blivit skrämda, eller inte falla för frestelsen att köpa något trots att det känns väldigt lockande. Är du på en arbetsplats som är i förändring med hög grad av osäkerhet och stress, har du säkert lagt märke till att individer reagerar olika på samma situation. Här kan BIS och BAS ha ett finger med i spelet.
Går det att träna hjärnan till att bli lyckligare?
– Ja! Det är det som är så hoppfullt. Det handlar mycket om vanor. Små saker du gör regelbundet kan ha stor effekt över tid. Som att skriva ner tre saker du är tacksam för varje kväll eller skicka ett vänligt sms till en vän varje vecka. Det viktiga är att börja litet. Om du ändrar riktningen bara fem grader känns det kanske inte som något stort. Men efter ett tag kommer den där nya vanan ändå kunna skifta ditt mående till en ny plats.
En viktig komponent, förklarar Katarina, är relationer och att omge sig med människor som får en att känna sig trygg och accepterad. Även vardagens enkla småprat kan göra större skillnad än vi anar. Att hjälpa andra har dessutom betydelse och stärker inte enbart den du hjälper utan även dig. Det speglar ett mer österländskt synsätt på lycka, där fokus ofta ligger på gemenskap, inre frid och harmoni snarare än individuell prestation. Det är en tydlig kontrast till det västerländska perspektivet, där lycka ofta kopplas till starka känslor och personlig framgång.
Om du bara fick ge ett råd till någon som vill bli lyckligare – vad skulle det vara?
– Börja med att titta bakåt. Vad har tidigare fått dig att må bra? Vilka aktiviteter, sammanhang eller relationer har redan gett dig energi, glädje eller trygghet? Försök göra mer av det. Vi behöver inte alltid hitta något nytt – ofta finns mycket av det vi behöver redan i vårt liv. Att våra handlingar är i linje med våra värderingar och det vi tycker är viktigt – hur vi vill bli ihågkomna, vad vi vill stå för. Då får tillvaron mening.
Ett lyckligt liv handlar inte om att ständigt känna glädje, sammanfattar Katarina. Livet är inte så enkelt. Ett rikt och meningsfullt liv rymmer både ljusa stunder och svåra perioder. Vi mår inte alltid bra, men vi kan välja att göra sådant som känns viktigt – och det är ofta just där, i det meningsfulla, som den verkliga lyckan tar form.
Fyra vägar till ett mer meningsfullt liv enligt Katarina:
1. Se lycka som mer än bara glädje
Tänk på lycka som något mer än att bara känna dig glad i stunden. Det handlar också om att känna dig nöjd med livet, att uppleva mening och att vara närvarande i nuet. Försök hitta en balans mellan att njuta av det som sker just nu och att leva i linje med dina värderingar – det ger en djupare och mer hållbar känsla av lycka.
2. Skapa hållbara vanor
Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad över tid. Ta en kort promenad, skicka ett tacksamhetsmeddelande till någon, eller stanna upp och ta ett djupt andetag när du går genom en dörr. Sådana enkla vanor stärker ditt välmående. Se också till att prioritera sömn, rörelse, mindfulness och positiva tankar – de är nycklar till att orka bättre, även när livet utmanar dig.
3. Värna om dina relationer
Lägg tid på människorna som får dig att känna dig trygg och som du kan vara dig själv med. Stärk dina relationer genom små handlingar – ett sms, en fika, ett samtal. Även korta vardagsmöten kan höja ditt humör. När du visar omtanke eller hjälper någon annan får du ofta en känsla av både mening och glädje tillbaka.
4. Acceptera att lycka också innehåller obehag
Du behöver inte må bra hela tiden för att ha ett lyckligt liv. Stress, sorg och motgångar är en del av att leva fullt ut. Det är ofta genom utmaningar du växer som mest. Våga kliva utanför din komfortzon – särskilt när det ligger i linje med det som är viktigt för dig. Ett meningsfullt liv rymmer både toppar och dalar, och det är just ansträngningen att göra något som bidrar till något större än dig själv som ofta gör det rikt.