Hjärnsmart bemötande – nyckeln till bättre relationer

Ett gott bemötande är inte bara trevligt – det påverkar relationer, arbetsklimat och till och med vår hälsa. Frågan är: vad händer egentligen i oss när vi bemöts på olika sätt, och hur kan vi själva bli bättre på att möta andra? 

För att förstå hur bemötande fungerar har vi pratat med beteendevetaren och författaren Lena Skogholm. Hon menar att vi alla vet hur vi vill bli bemötta, men att det ändå kan vara svårt eftersom hjärnan styr oss med ”program” vi ofta inte är medvetna om. Genom att förstå hur hjärnan fungerar blir det lättare att samarbeta med den istället för att motarbeta den.

Skogholm beskriver tre delar av hjärnan som påverkar vårt beteende: reptilhjärnan som styr instinkter, apjärnan som präglas av känslor och flocktillhörighet, och logikhjärnan som hjälper oss att resonera och fatta kloka beslut.

– Om man tänker sig så här: vi har ett nervsystem som är 600 miljoner år gammalt och i hjärnan finns överlevnadsprogram som varit hjälpsamma för reptiler, däggdjur och hominider som levt före oss. De sitter kvar och styr oss att agera på olika sätt eftersom det räddade livet på våra förfäder. Det gör att vi får vissa beteenden. Exempelvis, när vi blir stressade eller känner oss ifrågasatta är det reptilhjärnan eller aphjärnan som kan ta över. Den är programmerad för kamp eller flykt och reagerar snabbt, ofta utan att vi hinner reflektera. I en hotfull situation var det livsviktigt, men i mötet med andra människor i vardagen kan det skapa konflikter och missförstånd, förklarar hon.

Vad menar du med hjärnsmart bemötande?
– Hjärnsmart bemötande handlar om att förstå hur hjärnans biologiska program styr oss och hur vi kan samarbeta med dem. Ett viktigt nätverk i hjärnan att känna till är solskenshjärnan. När den delen av 
hjärnan är igång blir vi mer kreativa, öppna och samarbetsvilliga. Då kan vi lyssna, lösa problem och skapa tillit.

Hon betonar att detta inte bara är en ”mjuk” fråga, utan något som påverkar hela vårt liv:
– Bemötandet påverkar precis allt. På en arbetsplats kan det vara avgörande för om samarbetet fungerar eller om konflikter tar över. I privatlivet är det lika viktigt – relationer blir helt enkelt mer hållbara när vi aktiverar solskenshjärnan oftare.

Forskning ger stöd för det här synsättet. Studier visar att positiva känslor aktiverar nätverk i vänster pannlob, vilket gör oss mer lösningsinriktade. Negativa känslor däremot aktiverar höger pannlob och gör oss vaksamma och misstänksamma. Vårt känslotillstånd styr alltså direkt hur vi tänker, kommunicerar och samarbetar.

Vad händer om vi inte är medvetna om våra reaktioner?
– Då styrs vi på autopilot utan att förstå vad som händer i hjärnan. Reptilhjärnan kan slå till, vi blir korta i tonen. Och andra märker det direkt – även små signaler kan göra att någon känner sig avvisad. Men när vi möter varandra med nyfikenhet, respekt och närvaro händer något helt annat. Då smittar det också.

Och just känslosmittan är väl belagd i forskningen. Storskaliga studier visar att både positiva och negativa känslor kan sprida sig flera led. Om någon nära oss blir gladare ökar chansen att vi själva mår bättre – och till och med våra vänners vänner kan påverkas.

Kan vi träna oss på att bli bättre i bemötandet?
– Absolut! Hjärnan är lika formbar som muskler. Genom att träna på att stanna upp, lyssna, le och vara närvarande bygger vi nya vanor. Små handlingar i stunden gör stor skillnad på sikt – de stärker vår ”solskenshjärna” och gör gott både för relationer, arbetsmiljöer och vårt eget välmående. Även om vi inte kan styra hur andra möter oss, kan vi själva alltid bidra till ett bättre klimat.

I mötet med andra har vi stor nytta av att känna till våra tre medvetandenivåer. Reptilhjärnan reagerar instinktivt med flykt eller attack och behöver korta, tydliga besked som skapar trygghet. Apjärnan styrs av känslor och flocktillhörighet och mår bäst av förståelse, bekräftelse och känslomässig kontakt. Logikhjärnan hjälper oss att analysera och fatta beslut – men fungerar fullt ut först när reptilen och apan är lugna.
– Därför är det så viktigt i möten och på arbetsplatser att förstå vilken del av hjärnan som styr i stunden. Är reptilen igång hjälper inga logiska argument. Först när tryggheten och känslan finns på plats kan vi nå fram till logiken, avslutar Lena Skogholm.

Så gör du för att skapa mer hjärnsmarta bemötanden i vardagen:

1. Lyssna. Sätt den andra i centrum. När vi blir lyssnade på och får prata om oss själva ökar dopaminet, vi blir glada och tycker automatiskt om den personen.

2. Använd positivt laddade ord och lösningsfokus. Du behöver inte vara en solstråle hela tiden, men sträva efter ett positivt tilltal.

3. Spegla. Anpassa ditt kroppsspråk, tonfall och ordval för att skapa kontakt. Vi kan smitta andra med känslor – både positiva och negativa. Att spegla någon annans beteende kan skapa bättre kontakt. Det är ett känt knep i psykologi och coaching.

4. Turordning i kommunikationen. Lyssna, dela något själv, lyssna igen. Annars blir det obalanserat.

Ett enkelt tips!

Varje morgon, innan du gör något annat, tänk på tre saker du är tacksam för, uppskattar eller ser som en fördel i livet. Det väcker solskenshjärnan direkt och påverkar hela dagen. Det är som mental styrketräning – precis som biceps behöver den underhållas.