Retorikexperten tipsar: så når du fram till fler

Känner du obehag inför att hålla en presentation eller leda ett möte? Får du inte får gehör för dina argument och förslag? Du är inte ensam. För Försvarbart förklarar retorikexperten Barbro Fällman varför det är så viktigt hur du framför ditt budskap och tipsar om hur du blir bättre på att tala inför en grupp.

Vad du säger spelar nästan ingen roll om du inte har koll på hur du säger det. Ditt budskap når sannolikt inte fram, så betydelsefullt är det att vara retoriskt duktig. Retorik är till och med ett demokratiskt verktyg, menar Barbro Fällman. Motsatsen heter eristik och handlar om få rätt till varje pris.

– Du argumenterar för att alltid få rätt, du tar till alla medel för att övertala mig. Det är motsatsen till retorik. För retorik innebär att jag ska tala så tydligt så att du förstår vad jag menar men du behöver inte dela min åsikt.

Den som är duktig retoriskt blir också bättre på att upptäcka andras manipulationsförsök.

– Ibland använder en del duktiga talare det vi kallar för bedrägliga argument. De kallas också för fallasier. En av de vanligaste fallasierna är det som kallas whataboutism. Om du säger något kritiskt till mig så flyttar jag fokus och säger ”men du själv då, du gjorde ju samma sak igår?” Det är väldigt vanligt politiker emellan.

Tricket är att inte gå i försvarsställning utan ställa öppna frågor: Vad menade du med att säga så? Hur tänker du att vi löser det här på bästa sätt?

– Då visar man en form av intresse för vad den andra säger, men tvingar denne att förklara sig och utveckla sina tankar. Ofta är det där det brister och då går man vinnande ur det hela ändå.

Barbro Fällman konstaterar att vi svenskar generellt inte anses särskilt duktiga retoriskt.

– Vi håller inte så bra presentationer och blir vi intervjuade på tv och en reporter ställer en fråga så är vi inte lika bra på att svara som till exempel amerikaner eller engelsmän är.

Anledningen stavas kunskap och övning, eller snarare bristen på. Retorik togs bort som obligatoriskt skolämne i Sverige när folkskolan infördes i mitten på 1800-talet eftersom det ansågs elitistiskt.

– Det är inte lätt att vara bra om man inte har lärt sig tekniken och tränat. Det finns många lärare som arbetar med retorik inom svenska-ämnet, men långt, långt ifrån alla.

De flesta minns nog att de under sin skoltid fått hålla presentationer inför klassen. Men Barbro Fällman påpekar att eleverna alltför ofta varken får någon vidare undervisning i hur de ska göra eller för den delen återkoppling efteråt.

– Det finns många små enkla tips som barn och ungdomar lär sig jättesnabbt. Många skulle vara mycket bättre om de bara var mer förberedda och kortfattade. Kan man retorikens verktyg är det lättare att hålla den röda tråden och få fram det man menar.

Retorikens grunder är universella, de fungerar likadant och lika väl över hela världen. Icke desto mindre är kulturella skillnader något den som vill göra sig förstådd behöver vara medveten om.

– Till exempel i Asien, Afrika och Mellanöstern har man en mjukare ton och ett annat kroppsspråk än vad vi har. Man har ett mer indirekt tal och lite längre tystnader. I västerländska sammanhang, i USA och Europa, är det rakt, tydligt och med lite mindre och färre tysta pauser. Det kan ju ibland ställa till med missförstånd.

Många som jobbat gränsöverskridande har upplevt påtagliga kulturskillnader bara mellan de nordiska länderna.

– Det ser kanske inte andra européer, de tycker att vi skandinaver är samma folk. Men när vi är i Norge, Danmark och inte minst Finland så finns det skillnader. Då får man anpassa sig.

Retoriken är också i sig själv könsneutral, säger Barbro Fällman. Hon har själv forskat på manlig och kvinnlig kommunikation. Där uppfattningen tidigare varit att det funnits könsbaserade skillnader har nyare rön pekat åt ett annat håll.

– Modern forskning visar snarare att det har med makt och sociala normer att göra. En anledning tror jag är att kvinnor har helt andra befattningar idag än vad man hade tidigare. Kvinnor är inne på traditionellt manliga områden och då är skillnaderna mellan könen inte så stora.

Men hur blir man då bättre på att framföra sitt budskap och få större genomslag? Grundläggande handlar det om att vara väl förberedd och påläst. Alltför ofta brister det redan här, menar Barbro Fällman. Många förbereder sig inte tillräckligt eftersom uppgiften, att tala inför en grupp, känns för otäck och obehaglig.

Men att bli nervös är vanligt och helt normalt.
– Det är inget fel på mig när jag blir nervös, och man kan hantera så att det inte tar överhanden. En del blir väldigt kalla, en del blir varma och en del tycker att det känns som att knäna inte bär dem. Inget av det där syns, men det känns väldigt påtagligt, säger Barbro Fällman och fortsätter:

– Fryser man kan man ha den extra kavajen på och blir man varm så kan man ha något lättare på sig. Bara man är medveten om att det bli nervös ingår i det hela, men är jag påläst och vet vad jag ska säga kommer det att gå bra. 

Med förberedelserna på plats finns det ett antal beprövade kommunikationsmodeller som gör att budskapet når fram. Barbro Fällman rekommenderar två modeller som är enkla att ta till sig.

Den första är en berättande modell och bygger på kronologi.
– Det kallas populärt numera för storytelling. Man börjar med igår, fortsätter med idag och slutar med imorgon. Det är en mycket enkel och effektiv modell för våra hjärnor tycker om att följa med i någonting i kronologisk ordning.

Den andra är en mer övertygande eller säljande modell.
– Om du vill att det ska hända någonting i gruppen, att vi ska förändra något, så börjar du med att berätta att ”idag har vi det här arbetssättet, men problemet är att det går onödigt mycket tid eller att det kostar mycket pengar.”

Därefter presenterar du möjliga, tänkbara lösningar.
– Man ska alltid ge tre möjligheter. Två exempel är lite för få, fyra börjar bli för många. Det finns modern forskning som visar hur viktigt det retoriska tretalet är, det gör det lätt för oss att komma ihåg.
Slutligen kommer du till den lösning du faktiskt föreslår.

– Möjligen kommer gruppen att ställa frågor men inte på det du nämnde bland möjligheterna utan på ditt förslag.

Barbro Fällman säger att det är naturligt att känna ett instinktivt obehag för att tala inför en grupp, men att obehaget går att övervinna med övning.

– Som grottmänniskor tyckte vi inte om att stå ensamma framför en flock eftersom vi vill tillhöra flocken. Någonstans är det vår stenåldershjärna som reagerar på det och därför är det träning som gäller.

Barbro Fällman rekommenderar två retoriska modeller

Berättande modell (Storytelling)

När du vill informera. Innehåller tre steg:

• Vi gör fel, men vi är inte fel. Igår (”så här arbetade vi för tio år sedan”)
  
  
• Idag (”idag har lärt oss att vi kan göra så här istället”) 
  
  
• Imorgon (”om fem år kommer vårt arbete att innebära det här”).

Våra hjärnor följer enklare med i resonemang som presenteras i kronologisk ordning.

Säljande modell

När du vill få till stånd handling eller förändring. Består av fyra delar: 

• Nuläge - beskriv hur det ser idag, vilket arbetssätt ni har 
  
  
• Problem - definiera utmaningarna, till exempel att det är ineffektivt eller kostar för mycket
  
  
• Möjligheter - ge tre möjliga lösningar på problemet, inte fler och inte färre.
  
  
• Förslag - presentera ditt eget konkreta lösningsförslag 

Budskapet blir tydligt både för den som framför det och de som lyssnar. Eventuella frågor kommer sannolikt att konkret handla om det valda förslaget, inte om andra möjliga lösningar.

Så blir det lättare att tala inför grupp

• Förbered dig. Läs på och ha riktigt bra koll på vad du vill ha framfört.
  
  
• Acceptera nervositeten. Det är naturligt att bli nervös, men lär dig hantera följderna. Om du exempelvis lätt blir varm se till att klä dig lätt och luftigt, och tvärtom.
  
  
• Träna. Lär dig mer om retoriska modeller och praktisera dem. Låt inte obehaget stoppa dig, med övning blir det lättare.
  
  
• Förslag - presentera ditt eget konkreta lösningsförslag 

 

Om experten
Barbro Fällman är före detta lektor och språkforskare, grundare av Retorikcentrum och instiftare av Stora Retorikpriset som delas ut årligen. Hon har skrivit tolv böcker i ämnet retorik.