Självledarskap i praktiken: så bidrar du till helheten
När vi blir bättre på självledarskap ökar trivseln och arbetsglädjen på jobbet samtidigt som arbetet blir effektivare. Försvarbart har tagit hjälp av föreläsaren och tidigare officeren Torkild Sköld som reder ut vad begreppet egentligen innebär, varför en del som missförstår det ryggar tillbaka och ger oss nycklarna till att bli bättre på att leda oss själva i vardagen.
Självledarskap är inget nytt begrepp. Men tolkningarna och vantolkningarna av det genom åren är många.
– När jag nämner ordet backar en del direkt. De tror att det betyder att alla ska få göra vad de själva vill, men det är inte alls vad det handlar om. Självledarskap handlar om vad du själv ska göra i en organisation, tillsammans med andra, säger Torkild Sköld.
Det innebär att fullt ut ta sitt ansvar för sitt eget beteende, sin egen motivation och därmed sina egna resultat.
– Motivation kommer inifrån, det kan man inte lägga i händerna på någon annan. Andra kan inspirera oss, men vi bara vi själva motivera oss. Självledarskap är att söka klarhet och riktning i sin egen vardag snarare än att vänta på på att någon annan ska leda en.
Torkild Sköld tar sina erfarenheter från tio år som officer på P7 som exempel.
– Jag var stridsvagnskompanichef men det var ju inte så att jag sa ”kör vänster, kör höger” till mina plutonchefer. De fick riktlinjer och utifrån dem skulle de leda sin pluton och sig själva. Och det är samma sak i en civil verksamhet, säger han och fortsätter:
– Att som chef delegera innebär inte att släppa ansvaret. Självledarskap handlar inte om att alla ska gå i sin egen riktning och göra vad de vill, det handlar om att man tar ansvar för sin del i helheten.
Det omvända kan vara att istället ägna sig åt att ha synpunkter på vad alla andra borde göra. Torkild Sköld säger att det ofta inte bara finns medarbetare utan också ”motarbetare” på en arbetsplats.
– De kommer senare, de går tidigare, de tar längre raster och det är ingen som vågar ta med dem i stora projekt. Många gånger fortsätter de att bete sig som de gör, för att det är ingen som vågar säga till dem.
Men just att våga säga till varandra är också en del av självledarskapet.
– Kan vi skilja på vad vi gör och vem vi är när vi får feedback så blir det lättare att säga till när någon har gjort fel. Vi gör fel, men vi är inte fel. Det är när vi inte kan skilja på det som vi väljer att ta det personligt och att bli kränkta.
Han betonar kulturens betydelse på en arbetsplats.
– Man säger ju att kultur äter strategi till frukost varje dag. Och kulturen skapar vi tillsammans. Att verka för den kultur som ska finnas i organisationen ställer krav på ett självledarskap, så att det inte blir en massa subkulturer och informella chefer.
Där arbetslivet förr var mer hierarkiskt och linjestyrt är det idag på de flesta håll plattare organisationer med färre mellanchefer.
– Det är ständig förändring med större krav på snabb anpassning. Det är hybridarbete och ökad autonomi, man ger folk större ansvar idag. Det gör att självledarskap inte bara är ett plus utan en nödvändighet för att det dagliga arbetet ska fungera effektivt.
Tillit är grunden, menar han. Utan den ingen trygghet, ingen arbetsglädje och ingen motivation.
– Och då har vi ju ingen bra kultur. Jag brukar säga att en kultur är precis vad det heter, det ska vara en kul tur.
Är det viktigt att ha roligt på jobbet?
– Det beror på vad ”roligt” innebär. När man åker hem från jobbet ska man fråga sig ”är jag tillfredsställd?" Där ingår ju att ha kul, att vara motiverad och att känna arbetsglädje.
Det bottnar i sin tur i värderingar.
– Många är inte ens medvetna om sina egna värderingar. Men blir man medveten om dem och de ligger i linje med organisationens värderingar ökar ju sannolikheten att man mår bättre och har kul på jobbet.
Torkild Sköld säger att grunden för ett lyckat självledarskap är en öppen kultur där alla vågar vara ärliga och säga vad de tycker, för att ge varandra feedback men också be om hjälp.
– Om man känner sig trygg i verksamheten så vågar man också fatta beslut snabbare, och man vågar misslyckas. Många gånger är vi inte rädda för själva misstagen utan för vad ska alla andra tycka om misstagen vi gjorde. Men i en öppen kultur där man vågar göra misstag blir det bättre prestationer och bättre engagemang.
Ur organisationens perspektiv frigörs tid och kraft när färre medarbetare behöver detaljstyras i sitt arbete och behovet av kontroll från chefens sida minskar. Samtidigt mår den enskilde medarbetaren bättre på jobbet med ökad arbetsglädje och motivation som följd.
Det är egentligen först om man helt misstolkar själva begreppet självledarskap som det kan gå snett, menar Torkild Sköld.
– Om man tror att det är en ”gör vad du vill”-kultur där det saknas gemensam riktning och ett gemensamt syfte. Det är då folk tar på sig för mycket ansvar och de högpresterande bränner ut sig, för att de tror att om jag nu ska leda sig själv så ska jag också göra allting själv. Men det är inte det det handlar om, säger han och fortsätter:
– Det kan också vara att brister i ledarskapet om ledningen tror att nu behöver de inte leda alls. Det handlar om att hitta den gyllene medelvägen där vi blir bättre på att engagera oss allihopa tillsammans.
Hur bär man sig då i praktiken åt för att utveckla sitt självledarskap? Torkild Sköld understryker att det inte finns ett enda svar på den frågan, eftersom olika individer och organisationer har olika behov och kan behöva fokusera på olika saker.
– Vi blir inte 100-procentigt duktiga på självledarskap på en dag, om vi inte vet vad det innebär sedan tidigare. Det är som med all träning, man får börja någonstans och sen fortsätta, och när man är vältränad så fortsätter man ändå att träna.
En viktig utgångspunkt är att bli medveten om sina egna värderingar, vad man som individ egentligen tycker är viktigt. Torkild Sköld menar att alltför många människor går genom livet och gör saker som någon annan tycker är viktiga. I samband med sina föreläsningar ger han därför ibland publiken i uppgift att under några minuter formulera ett gåvobrev, ställt till en yngre människa de älskar. I brevet ska de skriva ner allt som de vill att den tänkta personen tar med sig ut i livet.
– När de är klara säger jag: ”Håll nu kvar det här i tankarna, för personen du skriver till är dig själv. Det här är dina värderingar, det är det här du tycker är viktigt.” Skulle jag bara säga ”skriv ner det som är viktigt i ditt liv” så skulle de säkerligen inte komma fram till samma saker. Men när jag ber dem skriva till någon annan sätter jag dem i en metaposition, och då kommer de oftast fram till fler alternativ. Det här är ett sätt att börja för att ta reda på vad som är viktigt i ens liv.
Men det kanske allra viktigaste för självledarskapet är att verkligen i praktiken lära sig skilja på sak och person, på vad vi gör och vem vi är.
– Ibland måste vi be om ursäkt för vad vi har gjort, men vi behöver aldrig be om ursäkt för vem vi är. Det måste vi inse.
Det något slitna uttrycket ”du duger som du är” avfärdar han som ”skitsnack”.
– Det är ett slag i ansiktet på folk. Alla människor är ju bäst på att vara den de är. Det innebär inte att du är bättre än någon annan, men ingen annan människa på hela jordklotet kan vara du så bra som just du kan. Tänk om din partner skulle säga ”jag tycker att du duger”, istället för ”jag tycker du är bäst”. Det här kan låta lite fundamentalt, men jag tycker det är grundläggande viktigt att vi skiljer på vad vi gör och vem vi är.
3 nycklar till utvecklat självledarskap:
- En organisationskultur präglad av öppenhet och tillit, där alla både vågar ge och kan ta feedback och där människor vågar göra misstag.
- Förmågan och insikten att skilja på sak och person, vad vi gör från vem vi är. Vi gör fel, men vi är inte fel.
- Medvetenhet om dina värderingar, hitta vad som är viktigt i livet för just dig.
Torkild Sköld är en prisbelönt föreläsare med mer än 40 års erfarenhet av att arbeta med och utbilda inom ledarskap. Bland mycket annat har han också 10 års yrkeserfarenhet som officer.