När kontrollen börjar motverka sitt syfte

Toppbild Anntherese.

Det finns numera en liten apparat vars uppgift är att lura din arbetsgivare. En ”musflyttare” som rör sig med jämna mellanrum så att datorn registrerar aktivitet och den lilla pricken i Teams fortsätter lysa grön. Jag fick upp ögonen för fenomenet genom forskaren Daniel Bodén, som har skrivit om hur anställda genom historien hittat sätt att kringgå olika kontrollsystem. Stämpelklockan hade sina knep. GPS-övervakningen har sina. Nu har den digitala arbetsplatsen fått musflyttaren. Det är förstås lite komiskt. Men det finns en allvarligare fråga här.

Vi har fått helt andra möjligheter att följa vad människor gör på jobbet. Inloggningar, positioner och aktivitet i digitala system lämnar spår som kan sparas, sammanställas och analyseras. Med AI går det dessutom att göra något av all denna information som tidigare hade varit omöjligt. I många verksamheter är kontroll nödvändig. Det gäller inte minst inom försvaret och andra säkerhetskänsliga verksamheter. Vi måste veta vem som har tillgång till känslig information, kunna upptäcka avvikelser och skydda oss mot insiderhot. Det vore naivt att argumentera för något annat.

Men all kontroll är inte säkerhet. Det finns forskning som visar att människor förändrar sitt beteende när de vet att de övervakas. Vi börjar helt enkelt förhålla oss till det som mäts. Om aktivitet vid datorn blir ett mått på arbete ser vi till att vara aktiva vid datorn. Om vissa avvikelser ger utslag lär vi oss så småningom att undvika dem. Risken är att systemet efter ett tag visar det systemet är byggt för att se, snarare än hur verksamheten faktiskt fungerar.

Det är särskilt intressant i en tid när vi talar så mycket om Sveriges motståndskraft. En robust organisation behöver regler och kontroll, men behöver också medarbetare som använder sitt omdöme. Som säger till när något verkar fel, som berättar om sina egna misstag och vågar komma med dåliga nyheter uppåt i organisationen. Det är svårt att kontrollera fram sådant. Integritet i arbetslivet är därför inte bara en fråga om vad arbetsgivaren får veta om oss. Det handlar också om vilken sorts arbetsplatser vi vill skapa. Säkerhet kräver visserligen kontroll. Men den kräver också människor som vågar tänka själva, ta ansvar och säga ifrån. Den balansen borde vi prata betydligt mer om.

Ann-Therése Enarsson
VD på tankesmedjan Futurion