AI - utjämnande kraft eller förstärkare av befintliga ojämlikheter?

När den svenska startupen Listen Labs sökte ny personal i San Francisco var budskapet på billboards runt om i stan kryptiskt: fem rader av siffror – så kallade logits, de sannolikhetskalkyler en språkmodell gör – mot en helvit bakgrund. För den som arbetar med språkmodeller dagligen var det ett bekant mönster. Budskapet kunde dechiffreras och ledde vidare till jobbannonsen. För alla andra blev billboarden snarare en vägg av exkludering.

Rekryteringskampanjen var både innovativ och strategisk, men den illustrerar också en större fråga i samtidens mest tongivande teknikskifte. Om AI väntas omforma samhället i grunden, vem får då vara med och forma riktningen?

AI:s möjligheter är väl etablerade i mediebilden. Teknikens potential lyfts återkommande, inte minst genom berättelser om unga entreprenörer – ofta män – som bygger miljardbolag. Samtidigt används AI redan för att hantera samhällskritiska problem: allt från barnomsorg till våld i hemmet. Här finns många kvinnliga grundare och entreprenörer.

Problemet är alltså inte brist på idéer. Problemet är att rummen där de avgörande besluten fattas – där grundmodellerna byggs och infrastrukturen ägs – fortfarande är slutna. I AI-eran är den centrala valutan inte bara talang utan tillgång till avancerade chip och beräkningskraft. Det räcker inte längre med kompetens och riskkapital. Du behöver tillgång till infrastrukturen som gör det möjligt att träna modeller snabbt och i stor skala. Den som kontrollerar beräkningskraften kontrollerar också i praktiken utvecklingens riktning.

Open AI-chefen Sam Altman satte fingret på denna motsättning under ett event för startup-grundare i San Francisco. Han konstaterade att AI borde fungera som en utjämnande kraft i samhället, men oroar sig för att tekniken i stället kan koncentrera makt och pengar hos ett fåtal.
Därför blir Listen Labs kampanj också en träffande symbol för AI-eran. Om bara de redan invigda bygger framtidens system riskerar perspektiven att krympa och tekniken att spegla en alltför begränsad verklighet.

Det är i mångfalden av erfarenheter som nya behov blir synliga och tekniken hittar sina mest meningsfulla tillämpningar. Om AI på allvar ska omforma samhället bör också samhällets bredd få inflytande över dess riktning. Annars riskerar utvecklingen att bli både smal och skev, där befintliga maktstrukturer förstärks snarare än utmanas. Hur många som får vara med och forma AI:s riktning kan i slutänden avgöra om Sam Altmans oro besannas eller inte.

Ann-Therése Enarsson
VD på tankesmedjan Futurion