Alla ska bli experter men ingen vill leda

Försvarbart nr 3 2025

Allt fler unga i arbetslivet väljer bort chefsroller. De tackar nej inte på grund av lathet, utan av omtanke – om sig själva, sin tid och sitt välmående. I stället för att klättra uppåt vill de påverka i sidled. Det kallas conscious unbossing – ett medvetet avståndstagande från traditionellt ledarskap. Och det skakar om mer än konsultfirmor och techbolag. Det utmanar också den hierarki som finns inom myndigheter, skolor och militären, där beslutsfattande och kommunikation ofta flödar uppifrån och ned. Enligt rekryteringsföretaget Robert Walters uppgav över hälften av Storbritanniens yrkesverksamma Gen Z i fjol att de inte vill bli mellanchefer. Inte för att de saknar ambition, utan för att priset är för högt. Samma mönster syns i Norden. Enligt Futurions rapport ”Generationskrock på jobbet” tycker bara varannan person mellan 18 och 30 år att det är viktigt att bli chef. Samtidigt betraktar 89 procent av arbetsgivarna just den rollen som avgörande för organisationens framgång. Här finns en växande klyfta – mellan vad unga vill bidra med, och hur strukturerna förväntar sig att de gör det. Ambitiösa, kompetenta medarbetare tackar nej till chefsutbildningar och ledaruppdrag – inte av brist på engagemang, utan för att de inte vill riskera sin psykiska hälsa eller axla en roll med begränsat handlingsutrymme. De vill påverka, men inte befalla.

McKinsey publicerade en studie 2021 som visade att organisationer som erbjuder alternativa vägar till inflytande, exempelvis via projektledarskap, innovation eller expertroller, ofta ser ökad motivation och behåller sina talanger. Det utmanar traditionella karriärvägar men öppnar dörren för en mer hållbar form av ledarskap. Trenden conscious unbossing är en utmaning för organisationer byggda på order, befäl och lojalitet. Det gäller inte minst samhällssektorer där hierarkin inte är ett val utan ett verktyg för att kunna fatta snabba, livsavgörande beslut. Men vad händer när framtidens poliser hellre vill leda ett projekt än en piketstyrka? Här uppstår en friktion mellan kultur och struktur. Organisatoriska förändringar är inget nytt – men den här gången kommer kravet inifrån. Det är medarbetarna som har förändrat sin syn på hur makt och ansvar bör fördelas. Och möjligen är det just det som krävs: att vi omprövar våra idéer om auktoritet, utan att förlora förmågan att fatta beslut. Kanske handlar framtidens ledarskap mindre om rang och mer om relation? Mindre om att ge order – och mer om att förtjäna inflytande?

Ann-Therése Enarsson
VD på tankesmedjan Futurion