Hoppa till huvudinnehåll

Trygghetsavtalet förhandlas

A rbetsgivaren sade upp Trygghetsavtalet i samband med höstens avtalsrörelse. Om det gamla avtalet inte förlängs eller om inget nytt avtal tecknas före den 18 juni upphör avtalet. De statligt anställda står då utan ett trygghetsavtal.

Exakt vad arbetsgivaren vill att ett trygghetsavtal ska innehålla är för stunden mycket oklart. Genomgående är dock att hittills är, de flesta, arbetsgivarförslagen försämringar för de anställda.

Det här är Trygghetsavtalet
Avtalet gäller alla anställda inom det statliga avtalsområdet som:

  • Är uppsagda på grund av arbetsbrist och har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst ett år.
  • I samband med att verksamheten flyttar till en annan ort väljer att inte följa med och som har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst ett år.
  • Har haft tidsbegränsade anställningar som inte förlängs, förutsatt att anställningarna varat under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren.
  • Trygghetsavtalet gäller också för de som är anställda med lönebidrag.
  • En arbetstagare omfattas av Trygghetsavtalet i maximalt sju år från och med att den statliga anställningen upphörde.

Ingen ska bli arbetslös
Målet med trygghetssystemet är att skapa förutsättningar för den enskilda och erbjuda stöd för att finna en ny försörjning på ett så smidigt sätt som möjligt. För att verkställa detta finns en stiftelse med ett 30-tal anställda.

När en statsanställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist är det Trygghetsstiftelsens uppgift att så långt möjligt förhindra att han eller hon blir arbetslös. Detsamma gäller när någon till följd av omlokalisering väljer att inte följa med till den nya orten. Stödet till de uppsagda är individinriktat och utgår ifrån arbetslinjen.

Trygghet ger förändring
Det nuvarande trygghetsavtalet kom till i början av 1990-talet. Vi törs påstå att avtalet varit en avgörande förutsättning för att de stora och omfattande förändringar av staten som gjorts sedan dess har lösts så pass smidigt som de gjort. Trygghet ger nämligen goda förutsättningar för utveckling och förändring.

God trygghet – låg korruption
Trygghetsavtalet bidrar också till att Sverige har en av världens mest korruptionsfria statsförvaltningar. Det finns en direkt koppling mellan god trygghet och statligt anställda med hög integritet. Den som är trygg är naturligtvis mindre sårbar för olika former av påtryckningar.

Billigt avtal
Trygghetsavtalet är ett billigt avtal för skattebetalarna. Finansieringen sker nämligen genom att en viss procent av lönesumman avsätts för olika former av trygghetsinsatser. Det går att säga att de statligt anställda själva betalar sitt trygghetssystem genom att avstå lönehöjningar.

Framgångsrikt avtal
Det statliga trygghetssystemet är ett av svensk arbetsmarknads mest framgångsrika. Statistiken visar att redan 3 månader efter att Stiftelsen har kopplats in fullt ut har 50 procent av tidsbegränsat anställda och 25 procent av tillsvidareanställda hittat nytt arbete och efter två år har cirka 95 procent av alla fått ett nytt arbete. Trygghetsavtalet levererar inga nya arbetslösa – utan det är precis tvärtom.

Vilka förhandlar?
Parter i förhandlingarna är Arbetsgivarverket, OFR-S/P/O*, Seko och Saco-S. Avtalet gäller alltså lika för alla statsanställda oavsett vilken facklig organisation han eller hon tillhör.

* OFR/S, P, O står för Offentliganställdas förhandlingsråd och S, P, O står för följande indelningar: Förbundsområde S: Försvarsförbundet, Fackförbundet ST, Lärarförbundet, Ledarna och Vårdförbundet. Förbundsområde P: Polisförbundet, Tull-Kust. Förbundsområde O: Officersförbundet, Ledarna.